I längtan efter... tillblivelse. Att föra ut i tillvaron delar av den värld jag vandrar i. En värld som på ett plan är samma som din, men som ändå är helt annan, eftersom tillvaron gestaltat sig i mig så helt unikt. Precis som i dig.

Min trädgård kan du se med dina ögon, men om du ska ha en aning om den gestaltning jag skapat omkring mig så behöver du få alla pusselbitarna som finns i mig, levande och dynamiska. Berättelserna, associationerna, minnena...

Min trädgård är ju så mycket mer än det man ser med blotta ögat. Och min trädgård finns där bara som en konsekvens av mig och kommer också försvinna med mig, även om strukturerna mitt samarbete med en bit mark kanske kommer finnas kvar ett tag... Min trädgård, precis som jag själv, en flyktig, skimrande såpbubbla i varats strålande, eviga solgenomlysta luft... Ändå med en kärna av oförgänglighet. Ett mysterium som vardagen får oss att glömma, men som väcks till liv genom rosens vidunderliga öppnande sig i doftande praktfullhet.